Brainstormande om mångfald på Wikipedia – tankar om skrivstugor

Nyligen gavs jag möjlighet att delta på Wikimedia Diversity Conference i Berlin som en del av ett samarbete som Wikimedia Sverige har med Europeana; inom det samarbetet arbetar vi med att skapa nya samarbeten och dela erfarenheter med GLAM-institutioner samt mellan Wikimedia-föreningar.

Under denna fantastiskt välorganiserad konferens (kudos WMDE, WMF, WMUK och WMNL för ert fantastiska arbete!) hade jag trettio minuter på mig att ge en kort presentation och efter det leda en workshop om hur vi, Wikimedia-rörelsen kan använda tematiska skrivstugor för att locka underrepresenterade grupper till att bidra till Wikipedia. Detta är något som vi redan börjat pröva på Wikimedia Sverige då vi har genomfört tre tematiska skrivstugor där vi fokuserat på att få fler kvinnor involverade och förbättra vår täckning om ämnen såsom kvinnohistoria, kvinnliga forskare och mode. Tematiska skrivstugor skiljer sig från skrivstugor utan särskild inriktning då Wikipedia får en snabb förbättringar inom ett visst område som är särskilt eftersatt och för att skrivstugan även kan skapa mer av en laganda bland deltagarna eftersom de delar intresse/kompetens (som förhoppningsvis leder till och underlättar samarbete).

De viktigaste slutsatser som vi har dragit från dessa evenemang är baserade dels på enkätsvar såväl som samtal med deltagarna är (och kom ihåg att dessa bygger på ett litet urval som kan vara kulturspecifika, så det kan mycket väl skilja sig från andra Wikimedia-föreningars erfarenheter):

• Samarbeta med organisationer som redan har en en hel del kvinnor involverade i dem. De kan hjälpa till att bjuda in sina medlemmar och dela material och sakkunskap på skristugorna (glöm inte universiteten!).
• Det verkar finnas ett stort intresse av att på något sätt vara med, men vi måste se till att hitta ett bra sätt att nå dessa frivilliga kvinnor halvvägs. En central sak verkar vara att hålla evenemang på regelbunden basis, men också försöka anordna andra roliga sido-event såsom presentationer, mingel med tilltugg, guidade rundturer etc. (men dessa bör inte ta för mycket tid från skrivandet då många volontärer sagt att de vill hinna avsluta vad de påbörjat under skrivstugan).
• Det finns olika undergrupper inom de olika underrepressenterade grupperna som har särskilda intressen och specifik expertis som de vill dela med andra. Och dessa olika undergrupper kanske inte har intresse att delta i de andra gruppernas skrivstugorna.

Under workshopen på Wikimedia Diversity Conference hade vi lite tid att brainstorma vad vi kunde göra för att förändra situationen för fyra grupper som är underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia:

1. Kvinnor;
2. Pensionärer;
3. Personer med funktionshinder;
4. HBT.

Vi fokuserade huvudsakligen på tre frågor: (1) vilka ämnen som skulle vara lämplig; (2) vad vi kan anordna i anslutning till skrivstugorna; och (3) hur vi kan öka antalet deltagare som fortsätter bidra på Wikipedia även efter skrivstugan. På grund av tidigare förseningar hade vi dock rätt ont om tid, så i stället för att alla själva valde vilken underrepresenterad grupp de skulle fokusera på delades de helt enkelt upp baserat på var de satt i rummet. Detta kan dock ha varit positivt då deltagarna var tvungna att lämna sin komfortzon och fundera i nya banor. Nackdelen var förstås att deltagarna kompetens med att arbeta gentemot specifika underrepresenterade grupper inte nyttjades till fullo.

Vi hade en ganska begränsad tid för brainstorming (endast 20 minuter), men på grund av den korta tiden tror jag att vi arbetade desto mer effektivt! Detta är vad deltagarna kom fram till:

Kvinnor

Den största gruppen i rummet råkade vara den som arbetade på hur vi kan få fler kvinnor att börja bidra. Deras utgångspunkt för diskussionen var varför det finns ett behov av ett särskilt fokus på kvinnor och hävdade att detta är feminism. De diskuterade grundligt vilka teman som är lämpliga för att locka kvinnor till Wikipedia då kvinnor är en mycket heterogen grupp. Är exempelvis mode ett lämpligt tema då WMSE hade en stor grupp kvinnliga deltagare under modeskrivstugan? Eller var det stereotypering? När de diskuterade mode kom gruppen även till slutsatsen att inte bara mode, men även hår har en extremt dålig täckning på Wikipedia. De föreslog att, åtminstone i västvärlden, vore konst och litteratur ett lämpligt tema. Kvinnliga biografier om exempelvis författare har ett mervärde då en stor andel av bibliotekarierna är kvinnor, och de vet och har tillgång till databaser och källor.

Gruppen rekommenderade även att arrangörerna skulle försöka tänka utanför Wikipedia för att få kvinnor att börja bidra. Till exempel är de som främst är intresserad av att skriva berättelser mindre benägna att uppskatta arbetet på Wikipedia, men skulle sannolikt uppskatta att arbeta på Wikivoyage.

De hävdade att själva skrivstugan mycket väl kan vara intressant nog på egen hand, och att sidoevenemang kanske inte behövs om ämnet är noggrant utvalt. De hade dock ett förslag om att använda en modell som är vanlig vid feministiska hackerspaces: Deltagarna ger korta 90 sekunders-presentationer om sina intressen. Detta är ett sätt att motivera kvinnor att delge sina intressen för andra deltagare. De diskuterade också vikten av att ha mat på evenemangen och se till att det i goodiebagen finns t-shirts och andra saker i damstorlek! Arrangörerna bör även arbeta hårt på att få deltagarna att känna sig välkomna och normalisera situationen samt skilja på delarna som handlar om lärande, socialisering och samarbete under evenemanget.

Pensionärer

Grupp två pratade om hur man kan få pensionärer att delta och slog fast att det redan från början är viktigt att göra en insats för att nå de pensionärer som är motiverade att bli volontärer på våra projekt. Ett urval måste alltså ske. Den Wikimedia Deutschlands erfarenhet av pensionärer är att det finns ett verkligt behov av långsiktigt mentorskap och att workshops av eng��ngskaraktär därför misslyckas. Istället behöver det bygga på mentorskap/kamratskap genom exempelvis något i stil med Teahouse eller genom att para ihop ett par pensionärer tillsammans. Enligt deras erfarenhet finns det ett behov av fortsatt vägledning för denna grupp för att få dem att fortsätta redigera och förhindra att deras arbete återställas av andra volontärer då det inte håller tillräckligt hög kvalité. Eftersom många äldre inte har/sällan använder e-post kan samordningen bli en större utmaning.

Gruppen diskuterade även vikten av att ta hänsyn till vilka verktyg som ska användas då denna grupp ibland saknar elementär IT-kompetens och därför saknar förmågan att själva införskaffa grundläggande information på egen hand. D.v.s. de behöver även mer grundläggande utbildning inbakat i paketet. De funderade på om det är så att de äldre inte kan komma till oss, bör vi komma till dem och organisera evenemang på älderboenden och liknande.

Dessutom, för att förbättra antalet pensionärer som fortsätter skriva efter evenemangen diskuterade de hur viktigt det är att anordna flera efterföljande evenemang, med hög frekvens som då även bör omfatta allmän IT-praxis så att de inte tappar farten. Något av en överraskning var att gruppen ansåg det finnas ett behov av att gamifiera redigeringsupplevelsen för att locka och behålla pensionärer som bidragsgivare.

Gruppen diskuterade även vikten av att tidigt peka ut för deltagarna att inte all kunskap är lämpligt för ett uppslagsverk, detta så att förväntningar ligger på rätt saker och deltagarna inte blir besvikna. Vad som också är viktigt är att arrangörerna vid planering inför evenemang med pensionärer är förbereda på frågor om hur relevant lokala kunskap från lokalsamhällen är för projekten och hur det passar med våra riktlinjer för encyklopedisk relevans och kontrollerbarhet, samt om funderingar gällande muntliga källor för artiklar (d.v.s. inspelade berättelser m.m.).

En annan viktig sak att tänka på är att denna grupp av volontärer kan ha en hel del annat värdefullt material efter ett långt liv som de skulle kunna bidra med, till exempel foton och videor.

Personer med funktionshinder

Grupp tre diskuterade om vikten att skilja mellan fysiska/kroniska funktionshinder samt psykiska funktionshinder. De kom fram till att det var viktigt att först och främst ta kontakt med organisationer för människor med funktionshinder för att nå personer från de båda grupperna. Lämpliga teman kan innefatta artiklar om sjukdomar på Wikipedia, särskilt sällsynta sjukdomar .

För skrivstugor som fokuserar på att få fysiskt/kroniskt funktionshindrade att delta diskuterade de om vikten av att ge möjligheter att umgås för deltagarna, samt att undersöka om möjligheterna för programvara som kan användas för att ta diktamen kan läggas till som ett tillägg till Mediawiki-gränssnittet samt hur uppläst Wikipedia skulle kunna användas vid skrivstugorna. Det skulle också vara viktigt att förbereda sig och ta reda på om det behövs några speciella verktyg för människor som inte kan skriva med sina händer, som en del av förberedelserna för skrivstugorna

För deltagare med psykiska funktionshinder som fortfarande kanske kan hjälpa till med enklare uppgifter diskuterade gruppen vikten av att använda ett enkelt språk och göra det lättare att förstå saker och ting med hjälp av tydliga flödesscheman och diagram.

HBT

Grupp fyra som fokuserade på personer som är HBT diskuterade främst möjliga ämnen för skrivstugor och listade åtta ämnen som de trodde skulle kunna locka folk med ett intresse i HBT-frågor:

• Historien om HBT-rättigheter
• HBT-rättigheter/lagar i världen
• HBT-kultur
• HBT-relaterade psykologiartiklar
• HBT-relaterade sociologiartiklar
• HBT-relaterade hälsoartiklar
• HBT-resor (Wikivoyage)
• Specifika uttryck inom HBT-gruppen (Wiktionary)

De tyckte också att det skulle vara viktigt att klargöra att fokus bör ligga på att lägga till pålitliga källor i ämnet, och inte åsikter.

Nu är det dags att ta alla dessa idéer (och dina egna!) och omsätta dem i praktik så att vi kan diversifiera gruppen med bidragsgivare på Wikipedia!

Med vänliga hälsningar,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige